lev dig själv.

 

 

Det är väl kanske inte varje dag man borstar tänderna halv ett på förmiddagen, men idag blev det så. Nu tror ni säkert att jag var ute igår, varit bakfull och att det är därför denna sena borstning, men så är inte fallet. Jag var ute och sprang imorse med Miriam, riktigt trevligt.

Igår efter föreläsningen blev det Fredagspub med två öl tillsammans med fina vänner. Efter det cyklade jag och Stina hem till henne för att göra middag. När vi tog oss till Coop för att handla bjöds man på jättemycket olika sorters provsmakningar, trevligt då vi var rätt hungriga och liiite tipsy efter ölen. Vi köpte grillad kyckling, potatisgratäng och sallad. När vi sedan gick mot den viktigaste delen av affären, godishörnan, såg vi en kille som höll TVÅ chipspåsar, haha! Det roliga med detta var att vi reagerade, av någon outgrundlig anledning, på det och tyckte att det var mycket. Men själva hade vi tidigare plockat ner två chipspåsar (2 för 25:-) till Annie, Stinas rumskompis och sedan själva plockat ihop en godispåse för 75 kronor!! Hur kunde vi då tycka att han skulle gå hem och svulla(?)! ^^

Vi gick sedan hemåt och gjorde mat. Gott. Ibland är det rätt gott med halvfabrikat alltså.

När vi hällde upp godiset i en skål blev vi först lite lyriska, sedan lite äcklade över vilken mängd det var och vi sa till oss själva att "gud va äckligt om vi faktiskt äter upp allt det här!". Ja, ni förstår väl själva att man såg botten på skålen innan det var dags för hemgång....

 

Igår kväll tittade vi även på den svenska filmen "Himlen är oskyldigt blå" med bland andra Bill Skarsgård, vilken film.
Jag är en sån som inte riktigt tål när folk säger att de av ren principsak inte tittar på svenska filmer, bara för att de är svenska och att de då automatiskt är dåliga. Jag kan säga att jag verkligen GILLAR svensk film, tycker det är mysigt på nåt sätt. De är ofta grova och ärliga på ett sätt som många filmer från exempelvis Hollywood INTE är. Det gillar jag.

 

 

Jag fick för ett tag sedan ett önskemål att skriva lite mer om musik, så ja, varför inte.

 

Den låten som kanske spelas flest gånger på min spotify just nu är Mando Diaos fantastiska Strövtåg i hembygden. (Mando Diao – Strövtåg i hembygden) Jag visste att Mando Diao för ett tag sedan släppte sitt nya album och att låtarna skulle vara på svenska. Tyckte det lät intressant men glömde nog bort releasen av någon anledning. När jag för några dagar sedan satt och kollade på TV hade Volvo en reklamfilm innehållande låten ovan, reagerade direkt och tänkte, det måste vara en av Mando Diaos nya. 

Kollade direkt upp det och ja, självklart var det så. Låten gav verkligen en extra dimension på reklamen om nya Volvo V40 Cross Country. Känslorna var äkta, känslorna var kvalitet och känslorna var svenska. Gillar det skarpt.

 

Ni har se reklamfilmen här.

 

 

En annan låt som verkligen satte sig direkt i mitt hjärta är Urban Cone - Our Youth. Den är tung, har ett budskap och den mycket speciella och egna rösten från Rasmus Flyckt tar låten till skyarna. Älskar det.
Minst lika bra är Kids & Love på samma EP som jag nämnt i tidigare inlägg. Verkligen kvalitetsmusik i mina öron. Ge Urban Cone en chans, ni kommer inte bli besvikna, någon av er (Urban Cone – Our Youth , Urban Cone – Kids & Love)

 

Nu ska jag ta tag i mig själv och läsa lite psykologi inför kommande vecka. Sedan blir det antagligen en promenad ner mot staden för att kanske ta en kaffe, filosofera och köpa någon god bit mat till middag. En lugn och skön lördag.

 

 

 

 

.