Vilken dag!
Gårdagen var verkligen jättemysig! Började med att gå upp och äta bananpannkaka och dricka den fantasiskt goda koppen kaffe vid 07:30-tiden. Tvättade min halsduk och lite andra grejor innan jag gick ut i solen påväg mot skolan vid nio. Väl utanför HumSam mötte jag Stina och vi började plugga och gå igenom lite olika föreläsningar och sammanfattningar i kurslitteraturen.
Vi körde stenhårt fram till 12 då vi käkade medhavda matlådor och köpte oss även varsin kaffe från Zodiaken efter maten, gott! När *lunchrasten" var över grävde vi än en gång ner oss i allt vad psykodynamik, artikulatorisk loop och positiv förstärkning innebär.
Tiden näst intill sprang iväg och plötsligt var klockan närmare 17. Kunde knappt fatta att vi suttit i skolan mellan 09:30-17:30 när vi väl kände oss klara. Dagen gick jättefort och vi hade verkligen varit produktiva. Samtidigt ville jag typ inte att den skulle ta slut. Var verkligen mysigt att sitta där och gå igenom och verkligen försöka förstå allt som föreläsarna och författarna försöker lära oss om psykologin :)
Strax innan 18 gick jag in på Campushallen och körde cirka 35/40 minuter löpning på bandet. Kändes förbannat bra att springa ur sig lite efter träningsuppehållet sedan i måndags. Denna veckan har blivit lite mindre träning än vad jag brukar och om jag ska vara helt ärlig så har det faktiskt bara känts bra (brukar få panikkänslor om jag inte får träna!) Har haft mer energi, ätit bättre och även sovit bra. Vet inte om det har med träningen att göra men har känt att jag mår väldigt bra.
Eftersom jag har egenskapen att inte få i mig såpass mycket mat som jag egentligen tror att jag behöver har nog "bristen" på träning gjort att jag mår bättre, att jag nu får i mig så mycket energi som jag behöver för att gå runt och fungera som en positiv och glad individ. Innan har jag ofta känt att jag blir trött och ibland lite grumpy på eftermiddagarna redan vid 14-tiden....inte bra.
Bristen på aptit tror jag i grunden är pga. att jag har Gilberts syndrom vilket är en helt ofarlig genetisk sjukdom som beror på höjda bilirubin-halter i blodet. De märkte att jag hade detta när jag opererade blindtarmen sommaren 2011.
Wikipedia förklarar den som:
"Vanligtvis finns inga symptom för sjukdomen, men de som lider av det kan uppleva en gulaktig hudton och gula ögonvitor, samt nedsatt aptit och vissa säger sig också lida av viktmiskning och trötthet. Man kan snabbt fastställa en diagnos genom ett enkelt blodprov som visar bilirubinmängden i blodet.
Forskning visar att hög nivå av bilirubin kan hjälpa till att förebygga hjärtattacker. Det ”dåliga” kolesterolet LDL i blodet måste omvandlas till oxiderat LDL innan det kan bilda stockningar i artärerna. Bilirubinet hjälper till att förhindra detta, och förhindrar därmed även hjärtattacker."
Som ni säkert förstår är det ingen farlig sjukdom och den för ju med sig nästan endast efterlängtade "biverkningar". Man blir gulaktig i huden (brun!), minskad aptit (man håller sig smal) och det är svårare att få hjärt- och kärlsjukdomar. Så ska nog inte klaga, de kunde ju hittat något betydligt sämre syndrom!
Aja, nog om min inre kroppsmiljö.
Nu ska jag dra iväg till gymet och träna lite innan jag drar hem till Stina för att plugga och senare laga grymt god mat och ikväll kolla finalen av Melodifestivalen. Ser fram emot en riktig mysdag idag också helt enkelt! :D
Kram på er!
.
